– Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lag och praxis kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.
Migrationsverket klargör därför att man enligt lag kommer fortsätta tillämpa principen om ett internt flyktalternativ för de personer som inte kan återvända till just sin hemort. Samtidigt anser man att läget i Afghanistan överlag är "allvarligt".
– Det går fortfarande att återvända till flera områden, och därför kommer det även i fortsättningen krävas en individuell prövning av varje ärende, säger Fredrik Beijer.
Migrationsverket gör olika bedömningar för landets provinser.
Säkerhetssituationen i provinserna Uruzgan och Helmand bedöms vara så pass allvarlig att den kan drabba alla och envar. Sverige kommer därför inte att utvisa personer till dessa provinser. "Däremot kan en hänvisning till en annan ort i Afghanistan även fortsättningsvis bli aktuell", skriver Migrationsverket i ett pressmeddelande.
I provinserna Panjshir och Bamyan har våldet inte drabbat civilbefolkningen lika hårt. I huvudstaden Kabul har självmordsdåd minskat och risken att som civilperson drabbas av det konfliktrelaterade våldet bedöms som "relativt liten".
– Vi följer utvecklingen noga i Afghanistan och gör kontinuerligt bedömningar av säkerhetsläget. Detta görs även utan att ett nytt rättsligt ställningstagande publiceras. Men de förändringar vi sett nu har aktualiserat behovet av ett nytt rättsligt ställningstagande, säger rättschefen Fredrik Beijer.
Men trots att det alltså går att utvisa människor till Afghanistan har så många som 83 procent av de "ensamkommande barnen" (som Migrationsverket kallar dem) och 49 procent av samtliga afghaner i år fått uppehållstillstånd i Sverige som "skyddsbehövande".
Dessutom har Migrationsverket i sitt senaste rättsliga ställningstagande identifierat fler så kallade riskgrupper, personer vars situation "ska beaktas särskilt i asylprövningen". Dessa är personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, personer med psykisk sjukdom samt kvinnor som riskerar att utsättas för våld, exempelvis våld i hemmet. Utöver dessa grupper har Migrationsverket även lagt till personer som man anser löper större risk att utsättas för riktat våld. Två exempel på sådana grupper är personer som utsatts för eller att riskerar att utsättas för människohandel och shiiter från IS-kontrollerade områden.
