Den korta förstudien har gett upphov till spektakulära nyheter. Det visade sig först att bogrampen helt har lossats – något som måste ha gjorts efter att den uppmärksammade dokumentärserien om Estonia spelades in 2019.
Dessutom kom det fram att en "okänd" aktör hade genomfört en störningsaktion under under vattenytan i tisdags, vilket ledde till att sonarundersökningen av vraket fick avbrytas.
De data som samlas in under förstudien beskrivs som omfattande och behöver enligt Statens haverikommission processas och analyseras innan säkra slutsatser kan dras.
Det arbetet beräknas ta cirka tre månader. Resultaten kommer därefter att offentliggöras och de kommer även att ligga till grund för beslut om fortsatta utredningsåtgärder.
Vissa konstateranden kan dock göras redan nu, enligt haverikommissionen:
* De två hål som filmats av dokumentärfilmare, varav det ena visats i den uppmärksammade dokumentärserien, har bekräftats och dokumenterats med svepsonar och kamera. I anslutning till hålen finns ett antal sprickor i skrovet och mellan hålen finns en längre intryckning i skrovet som bedöms vara drygt 20 meter lång.
* En del av vraket ligger i mycket mjuk lera. Det finns även partier av botten i närheten av vraket med stenar, hård botten och berg i dagen. Om det haft betydelse för uppkomsten av de två hål i skrovet som har granskats anses vara för tidigt att säga.
* Vid undersökningen av fartyget med svepsonar indikerade resultaten att det finns en öppning i fartygets för. ROV-undersökningen med kamera bekräftade att fartygets bogramp inte längre fanns på sin plats utan har lossats från sina gångjärnsfästen och nu ligger på sidan, vilket lämnar en öppning in till fartygets bildäck.
* Även andra skador på fartyget har dokumenterats. Det finns bland annat "deformationer på akterskeppet som kan överensstämma med att aktern träffade botten först", enligt haverikommissionen.
