Räntan på de fördelaktiga lånen är så låg som 0,75 procent, vilket varit lägre än inflationen under åtta av tio år mellan 2002 och 2012, enligt officiell statistik, och cirka en fjärdedel så mycket ränta som en vanlig svensk betalar i privata banker.
Att inflationen är högre än räntan på lånen innebär i praktiken att skulden krymper utan att de bankanställda behöver betala tillbaka något. Dessutom har prisstegningen på bostäder ökat med runt fem procent per år under samma period, vilket ökat vinsten för Riksbankens anställda ytterligare.
På 16 år har lånet halverats utan att en enda effektiv krona behöver betalas in.
De lukrativa räntorna gäller även om den anställde går i pension.
Den pensionerade före detta vice riksbankschefen Villy Bergström (S), som lämnade Riksbanken 2005, har fortfarande ett personallån i Riksbanken på närmare en miljon kronor med endast 0,75 procents ränta.
Varken M eller S tycker de fördelaktiga lånen är orimliga.
Jag tycker inte att det finns skäl att peta i det just nu, säger Sven-Erik Österberg (S), vice ordförande i riksbanksfullmäktige till TT och får medhåll av sin kollega i M.
Jag ser inga skäl att ändra det, säger Johan Gernandt, ordförande i riksbanksfullmäktige.
Riksbankens främsta funktion i Sverige är att låna ut pengar från skattebetalarna till privata banker till låg ränta, som sedan lånar tillbaka pengarna till skattebetalarna med hög ränta och tar ut mellanskillnaden i vinst.
På grund av detta förfarande som kraftigt blåser upp bostadspriserna tvingas den som vill köpa sin egen bostad att betala en stor del av sin lön som ränta under resten av livet.
