– Det jag vill få klarlagt är under vilka omständigheter en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation på det sätt som avses i straffbestämmelsen om våldtäkt. Jag vill också få prövat vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om en tilltalad har otillbörligt utnyttjat en målsägandes särskilt utsatta situation, säger riksåklagare Petra Lundh i ett uttalande.
Målsäganden i det överklagade målet har en diagnostiserad psykisk störning. Hon har gått i särskola och har numera en förvaltare som ansvarar för hennes ekonomi och person. Den tilltalade mannen är 27 år äldre och har agerat som hennes "extraförälder".
Mannen har åtalats för fyra fall av våldtäkt mot kvinnan mellan 2015 och 2019 för att han har genomfört samlag genom att otillbörligt utnyttja att hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Han har förnekat brott och friats av både tingsrätt och hovrätt. Både tingsrätten och hovrätten har dock funnit det utrett att den tilltalade i och för sig har haft samlag med målsäganden vid de tillfällen och på de platser som åklagaren har påstått.
Ett av samlagen inträffade efter att den nya samtyckeslagen trädde i kraft 2018. Det är denna del av domen som nu överklagas. I lagen står det att en person aldrig kan anses delta frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjat att personen på grund av psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.
– Det är min bedömning att målsäganden vid tidpunkten för det aktuella samlaget har befunnit sig i en särskilt utsatt situation som mannen otillbörligen har utnyttjat. Det finns, bedömer jag, ett orsakssamband mellan målsägandens särskilt utsatta situation och hennes deltagande i samlaget. Hennes deltagande har inte varit frivilligt och mannen har haft uppsåt till frånvaron av frivillighet, avslutar Petra Lundh.