Swedbank AB har haft allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet, enligt två parallella undersökningar av moderbolaget Swedbank AB och dess dotterbolag i Estland (Swedbank AS) som har genomförts av svenska Finansinspektionen (FI) och estniska Finantsinspektsioon.
På torsdagskvällen släppte myndigheterna resultatet av penningtvättsutredningen mot den svenska storbanken tillsammans med sin systermyndighet i Estland. Den baltiska verksamheten har även saknat tillräckliga resurser för att motverka penningtvätt, enligt utredningen.
Swedbanks ledning har avsiktligt mörkat dokument om penningtvätt, enligt de båda myndigheterna. Svenska FI har därför beslutat att Swedbank AB ska få en varning och betala en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor.
– Vår undersökning visar att den svenska ledningen inte hanterade riskerna för penningtvätt i den baltiska verksamheten på ett effektivt sätt, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen. Det är också mycket bekymmersamt att banken vid flera tillfällen undanhöll information från FI som skulle ha visat på allvaret och omfattningen av problemen.
Myndigheterna bedömer att sanktionen och föreläggandet inte äventyrar bankens fortsatta verksamhet och att den har råd att betala böterna.
Banken hotas dock även av amerikanska sanktionsböter, som kan bli mycket högre än de svenska bötesbeloppen. Att USA har reagerat på penningtvätten i Swedbank beror på att förmögna ryssar är de som har haft flera av de problematiska kontona i banken, och banken kan därför ha använts för att kringgå amerikanska sanktioner mot ryska medborgare. Innan amerikanska myndigheter började intressera sig för Swedbank utredde FI banken och fann liknande brister, men lät den gången bötesbeloppet stanna vid 0 kronor.
Nu är det dock annat ljud i skällan både i Sverige och Estland, som liksom Sverige har en mycket god relation med Nato och USA.
– Swedbank har inte investerat tillräckligt i förebyggande åtgärder för att motverka penningtvättsrisker, säger Kilvar Kessler, ordförande för estniska Finantsinspektsioon. Bankkoncernen fattade beslut som tillät affärer med högriskkunder utan att ha tillräckliga system och kontroller på plats och utan fullständig kunskap om vilka penningtvättsrisker som dessa kunder innebar.
